Är av nöden tvungen att bege mig ut i ett veritabelt inferno - Värnhemstorget 16:30, en fredag. Men idag är det alldeles förfärligt. Förutom det sedvanliga virrvarret av pendlare, cyklister, bussar och bilar, en massa studenter som åker omkring och imbecilltutar, tjo o tjim, skrik och skrän.
Fattar inte riktigt varför. Man kan ju förstå att betydligt yngre barn är uppspelta inför sommarlovet, eller att man är stolt och glad efter att ha skaffat sig en "riktig" utbildning. Men ett par-tre år på gymnasium - vad fan é det att komma med? Dessutom ser det lite glyttigt när små glin klär ut sig i kostym och slips. In på Entré. Ut ifrån toaletterna mittemot Hemköp kommer tre ynglingar i tjugoårsåldern vinglande. En pojke och en flicka leder sin totalt zonkade vän mellan sig. Blicken är död och han vill genast sätta sig mitt i gången. Han har varken kostym eller slips. Vid bankomaten står en gubbe allt för nära mig och pratar obegripligt med sig själv. För mycket folk på Hemköp, för mycket folk på apoteket, för mycket folk överallt. Den enarmade står mitt i vimlet, som fastfrusen mitt i en rörelse, och ser helt förvirrad ut. Beslutar mig för att vänta ut rusningen med en kaffe på Amarant men påminner mig om att de har konkat. Sorgligt - efter 68 år. Snart erbjuds bara en massa skit som Espressohouse och liknande. Närmsta kondis är väl Rörsjöns Konditori nere på Föreningsgatan, men det känns för långt trots att det bara är ett stenkast dit. Testar Rörsjöparken men ikke... Smockat med mammor och skrikiga ungar. Luffaren med badhanduk över huvudet och öronkåpor sitter på en bänk en bit bort. Hans mundering är för dagen helt adekvat och riktig. Det är bara att ge upp.
