Turen går till Östervärn / Midhem, den trista, krokiga lilla labyrinten. Inte så mycket att hämta här inte, såvida man inte vill ha thaimassage, om det nu är det man får. De flesta inrättningarna ser lite väl oansenliga och tråkiga ut, men vem vet - det kanske händer ett och annat skojigt på insidan. Mellan Lundavägen och Nobelvägen, inom en radie på ca. tvåhundra meter, lyckas jag få det till hela elva styck thaimassager, behovet verkar vara skriande. Man kan ju undra var det tar slut, kanske - "happy". Så längs Sallerupsvägen, förbi Sås och Krås som är till salu, hoppas koncept och kvalitet består. Stannar av anledning till utanför Entré vid torget. Den hemska tanten som alltid skriker och gapar kommer stapplande, om möjligt ännu fullare än hon brukar vara. Men idag skriker hon inte, inte just nu iallafall, utan låter maten tysta mun då hon i all sin möda försöker få i sig en hamburgare. Det kanske är så man skall göra när hon står och vrålar, sticka till henne en hamburgare. Tanten viker av, över Östra Förstadsgatan mot Ettan. Det ser fullständigt livsfarligt ut, hon är helt plakat och jag är nästan säker på att hon ska bli nedmejad. Sånt vill man inte se, en omfångsrik tant utspridd över hela gatan. Hon verkar vara ute i självmordsärende och på sätt och vis är hon väl det också. Företaget går mot all förmodan ändå väl och hon lyckas ta sig över utan skador på vare sig själv eller fordon. Ren tur eller guds försyn? Hur som helst är jag än mer övertygad om att diagnosen jag som lekman gett henne är korrekt - Korsakoff´s.
