Vaknar. Duschar. Kaffe (tre paket Mollbergs för 69:- på Coop - topp) och helt obegriplig tv-4, tidelag och nån slags sorglig ursäkt som sjunger om Corona. Fantasi och omdöme har havererat och det verkar Steffo och Jenny gilla. Ut i vårvädret. Äskar D-vitamin på bänken i Rörsjöparken. Ett ungt par övar sig i konsten att gå på lina, en alltmer nödvändig färdighet, nästan så att det borde vara ett obligatoriskt ämne i skolan. Tut! Tut! En, två, tre, fyra... fem, sex... sju bilar tutar fram längs Drottninggatan, smyckade med röda fanor - speeddemonstration. Sossarna har anammat blatte/student beteendet. Tycker lite synd om dem, sossarna alltså, p.g.a. inställt 1:a maj firande. Kontemplerar en stund över andra internationalen och åttatimmarsdagen, lägger till medborgarlön. Mer tutande på lite håll, från Föreningsgatan låter det som. Fick höra att "studentflaken" för i år förbjudits. En välsignelse, nästan så det är värt Corona-situationen. Men tutas ska det väl lik förbannat. Vrickat. Den enda försvarliga anledningen att begagna sig av signalhornet är väl om man råkar få syn på en läcker brallis. Får nog av Rörsjöparken. För många lekande barn. När de trillar och slår sig och gråter infinner sig ett visst mått av skadeglädje, samtidigt infinner sig en viss oro för att bli betraktad som pederast. Lättar. Dreglar en stund över skylten till Anti. Får korn på en bok av Mark Twain (Brev från jorden) som jag inte kände till. Men Anti e stängt så pengarna får ligga kvar och bränna i fickan en stund till - outhärdligt. Bestämmer mig för att ta ett glas rött på Broderstugan, det är trots allt 1:a maj och vad annat än rödtjut kan vara lämpligare? Det e inte så kul att gå på lokal längre, inte när man inte får röka. Min fixering av Mark Twain växer sig manisk. Konstigt, har fan inte ägnat Twain en tanke sen tioårsåldern så det kanske är på tiden. Nån slags infantil regression? Undrar om man fortfarande, i något sånär vuxen ålder, uppskattar Tom Sawyers och Huckleberry Finns Äventyr.
Dumglor ut på en ödslig Östra Förstadsgata. En tant med munskydd. En tös med grillor över axeln. Minns inte vad sporten heter - dykegrace? En gosse tokkör på bakhjulet med sin fula mc, något plastigt japanskt, det osar avgaser och ADHD. "Den lytte" linkar förbi, tyckte väl att fram till nu var bilden ofullständig. En preusserblå liten Fiat 500 - fin. Uthärdar en halvtimme och tar sen samma väg tillbaks - Östra Förstadsgatan, Drottninggatan, Rörsjöparken, Kungsgatan o.s.v. . Det borde kunna skruva tiden bakåt.
Tar mitt plast och går - mot den lilla återvinningsstationen på Kungsgatan. Tusenskökor i Rörsjöparken. Blicken i skyn som är djupt coelinblå, monokrom, inga moln och inte ett endaste "flygplans-streck". Ingen reser, en del vågar inte ens gå ut - bra. Sänker blicken och får syn på samma gubbe som härom dagen, han med jycken. Han kallar vovven för Johan. Slänger plasten i återvinningen och blir lätt äcklad över min egen präktighet. Till Öppna Hjärtat för att kolla bokhyllan. Blir lite störd av killen som står bredvid. Inte p.g.a. oro för eventuell smitta, men för att jag vill ha första tjing på eventuella fynd. Hostar harklande några gånger och killen piper genast iväg. Helt i onödan då inga fynd finns att göra. Upp genom stan som är direkt ödslig trots att det är lunchtid - behagligt. Köper ägg på Malmborgs/Caroli - har butiken nästan för mig själv. I den lilla kön till kassan pratas det om Corona. I korridoren utanför passerar jag en uteliggarkille, tillhörigheterna i en kundvagn och ett ansikte tämligen sönderslaget. Längs Östra Förstadsgatan - möter knappt en människa, har trottoaren för mig själv. Från Korsgatan kommer ett gäng grabbar cyklandes, med sina skateboards på pakethållare och styre. Gissar att de är på väg att byta plaskdammen mot Stapelbäddsparken. Funderar ett ögonblick på att ta mig till sundet men skiter i det. Skiter även i Stadsmissionens secondhand men styr kosan mot Öppen Famn på Värnhemstorget - fruktlöst. Kommer ut, ser mig omkring, en känsla av frid infinner sig.
Försöker lapa lite sol i Rörsjöparken, när det för en gångs skull både klarnat och mojnat. Jag är inte ensam. En bit bort står en gubbe och håller i kopplet till en tillsynes död hund som ligger på marken. Kan inte se hans min men han ser uppgiven ut, kanske i chock. Av och till rycker han lite i kopplet vilket får jycken att se än mer livlös ut. Kanske en stroke? Det fortsätter så en stund, tills vovven äntligen ger ett livstecken ifrån sig. Lyfter på huvudet, reser sig motvilligt (det är åtminstone så jag tolkar vovvens kroppsspråk) för att motvilligt lufsa efter gubben. Den ville väl bara inte, totalvägran, ren och skär lathet... Både till höger och vänster om mig ältas det om nåt jävla virus som florerar. Det stör, ältandet alltså. Bänkarna är fullsatta utanför Värnhems Kaffebar, någon i bara t-shirt, hör något om nåt virus. Från Coop kommer en brud med barnvagnen fullastad med matvaror. Hoppas det inte ligger ett barn därunder matberget, det kan vara lätt att glömma i hamstringsivern. På Hemköp gapar hyllorna delvis tomma. Inte ett uns mjöl kvar, inget toalettpapper, knappt nån pasta och inga böner (kanske därav bristen på toapapper), även Alvedon och Ipren är slut. Malmöborna har visst anammat stockholmarnas osolidariska beteende, förmodligen bara för att de dumt nog rapporterat om det i tv. Direkt oförskämt mot sina medmänniskor är vad det är. I en kombination av armod och överlägsen rättskaffenhet nöjer jag mig med en påse potatis, 900 g. för en femma. Hyllorna på bolaget har också stora hål ser jag. Mer begripligt. Det är bevisligen så, att man nästan helt och hållet kan ersätta födointaget med oreserverat supande och kanske en och annan vitamintablett. I alla fall för ganska långa perioder, det är mången alkis belägg för. Fram mot kvällen smyger jag mig ner till det Coop som var Netto för att köpa bönor i tomatsås. Nästan så att jag börjar skratta. Helt länsat så när som på en bucklig burk Heinz (415.), men den är hel och jag behöver inte mer. Egentligen är det hamstring då jag inte ska använda den förät imorgon.
Det är av yttersta vikt att använda porter till sjömansbiff, så varför inte förena nytta med nöje (vilket som nu är vilket), sagt och gjort - mot Hansa. Nån slags pedofilutställning på Galleri Final, inga besökare. En pappa gör fruktlösa försök att lära sin lilla parvel, som inte kan vara mer än tre, att åka skateboard i plaskdammen. Parveln är helt ointresserad och verkar bara vilja krypa omkring, till vilken nytta kan man undra. Ett fruntimmer med tom blick på en bänk, för välklädd för att passa in i miljön. En fiskare vid kanalen med om möjligt än mer tom blick, desillusionerad, hängande mungipor - no näpp. En gubbe skriker "Det ska du ge fan i!", i sin mobil på Stora Nygatan. Förbi sminket - nerför rulltrappan - till bolaget. En porter och en hefeweizen, det får inte bli kaka på kaka. Något slags argumenterande i kassan bredvid, tanten får visst inte handla vin. Vilken nesa, klockan är tio i tre så inte fan hinner hon till triangeln heller. Krogen kanske... Knappast, möjligtvis Fregatten i så fall. Djäknegatan, Östergatan - ingenting. Slinker inom Netto som ska bli Coop, mest av nyfikenhet eller leda. Sista dagen och 50% på allt, det vill säga i stort sett ingenting. Butiken är helt länsad, sånär som på en pall cornflakes, lite mögligt grönt och konstiga glödlampor som inte passar någonstans alls. Kexchoklad finns, annars bara äckligt godis, sånt som ingen vill ha. Plockar åt mig två kexchoklad och en burk inlagd sill. Tanten före mig har lyckats fylla hela fyra matkorgar med en massa konstigheter, mest en jävla massa halvmöglig gul paprika. Vad tusan ska man med det till, och hur ska hon lyckas släpa hem allt? Utan att fråga tränger jag mig förbi och betalar för mina tre varor. Killen i kassan, han som faktiskt är trevlig, berättar att personalen ska stanna kvar i Coop´s regi. Hmmm... Jag som hade hoppats på att det skulle bli ett slut på att den lille flintskallen putsar mina skor med städmaskinen. Ja ja, det är ju ingen som tvingar mig hit till denna sorgliga ursäkten för en dagligvarubutik. Ett litet snabbt inom på Fregatten. Tanten som inte fick handla på bolaget syns inte till.
Har spenderat natten på kindergarten (Möllan) och vaknat tidigt. Kaffe och Mythbusters till frukost, en dusch, skorna på... Vinden har mojnat och det är ganska milt, har inte bråttom till något och kan lika gärna ta en omväg - ner om "stan". Mycket människor ute för att vara en söndag, men folk och fä har väl suttit inne och kurat och gömt sig från vind och rusk de senaste dagarna. In om Galleri 21. Tja... Lite väl konstskolemässigt. Mycket riktigt, det framgår av utställarens lilla skrytlista att han minsann är lektor vid konstfack. Vidare västerut längs Davidhallsgatan. Marken på Gamla kyrkogården är redan täckt av blommande vårlökar, snödroppar och vintergäck, en och annan skilla har också vågat sig upp. Tidigt? Kanske, men det tycker man nog varje år. Galleri Leger är stängt, LP-Möller är stängt fast det är det ju alltid, men skivorna står kvar. Kan nästan känna nikotindoften och ana en diffus, rökande spökelse bakom disken där inne i mörkret. Basement är stängt men Galleri Rostrum har öppet. "Kill The Poor" heter utställningen, nåt slags högtravande rättvisepatos som lämnar mig oberörd, kanske lite mer uttråkad. Conny har visst också lagt märke till att tågen brukar vara försenade eller inställda. Några "furries" lufsar fram längs Hamngatan - perversa jävlar. Förbi Loppis Lounge utan anledning alls. Hittar ingenting heller och tur är väl det, kontot tål för närvarande inga utsvävningar. Natur på Moderna. Mörkt, tyst, lugnt - trots många besökare. Traskar omkring i helt andra tankar en stund. Springer på en kompis i kaféet som jag inte sett på ett tag, fyra år sen tydligen. I höjd med Stadsmissionens secondhand får jag korn på "Tanten som tar på en", och döm om min förvåning - hon har faktiskt sällskap, av en man i trettiofem- fyrtioårsåldern och dennes lille son/dotter eller va det nu kan vara. Jag gissar att det är tantens son och barnbarn. De är på väg att ta adjö av varandra och för en gångs skull får "Tanten som tar på en" en kram som verkar helt frivillig. Blir nästan lite rörd. Nåja, hon är säkert igång med sitt tafsande redan på vägen hem. En miso på Samurai som jag inte får inte betala för. Hem o kollar om silicontätningen torkat. Det har den inte - fan.
Vaknar till en vacker dager som för tankarna till Morandi och Hammershøi, soft grått, inga kontraster. Det är t.o.m. så att svart kaffe känns lite för dramatiskt, väljer smaklöst grönt te. Jul. Har knappt märkt av den, inte än, men den förpliktar. Lika bra att få det gjort, och det i en handvändning, alla julklappsinköp på fyrtio minuter - Blue Desert Music, Antikvariat Anti och ICA - Dead Moon, Hamsun och lyxmat. Vad mer kan man tänkas behöva? SEX. Men det kan man ju inte ge bort hur som helst, till vem som helst. Åtminstone inte utan betalning, och då är det ju inte längre en gåva. Slår på kanal fyra, bara för att kanalen varit avstängd ett tag. Någon förståndshandikappad joppe lär ut hur man gör vegetarisk inlagd sill, d.v.s. inlagd sill utan sill. Fattar inte ett skit. Är det kanske jag som är utvecklingsstörd? Eller har de sin egna interna logik? Fan vet - skit samma. "S" ringer och frågar: - Har du lust att ta en öl? - Nej, ljuger jag. Tänker vältra mig i tv 4, 7 och 12, bara för att de varit avstängda ett tag, skit samma vad som visas. Och tjuvlyssna lite på "It´s OK". Sen får man väl jämna ut, komma i någon slags löjlig stämning - Esther.
Piazzan utanför Entré - en gammal fyllbult drattar på ändan och drar med sin dito kompis i fallet. Då jag går förbi ligger de i ett hav av utspillda ostbågar, som skalbaggar på rygg, och försöker hjälpa varandra upp. Det går inget vidare. Lägger märke till at de "talar" östeuropeiska, förmodligen i den form som bara alkisar själv förstår. Man kan ju undra om de verkligen förstår varandra, gojan kanske till och med är internationell, som nån slags fylle-esperanto. Slitsamma, bara truten får gå. En polishelikopter hovrar lågt över Värnhem. Belägringen fortsätter - "Operation Rimming" eller nåt sånt. Stan är nedlusad med snutar, helikopterterror dag som natt och en jävla massa hästskit lämnar de efter sig. Det hela är en sanitär såväl som miljö- och trivselmässing olägenhet. Anledningen är skjutningar och sprängningar, de enskilda enskilda händelserna faller i glömska efter en dag eller två, såvida man inte varit vittne eller anhörig. Ordningsmakten tycker att deras tilltag ger resultat, men vad fan ska de annars säga? Kommer att tänka på en scen i filmen Spy Game, då Robert Redford ställer en retorisk fråga till sin sekreterare: - När byggde Noa Arken? Han besvarar frågan själv: - Innan regnet. Inom Fregatten för att fylla på med lite värme, en kaffe och en liten stark. Grabbarna vid bordet bredvid snackar om, eller spyr galla över Zlatan som nu, åtminstone i deras ögon, degraderats till en riktig skitstövel. Kan inte förmå mig att relatera, men den där statyn är ju jäkligt fånig.
Har spenderat natten på kindergarten (Möllan) och vaknat tidigt. Kaffe och Mythbusters till frukost, en dusch, skorna på... Vinden har mojnat och det är ganska milt, har inte bråttom till något och kan lika gärna ta en omväg - ner om "stan". Mycket människor ute för att vara en söndag, men folk och fä har väl suttit inne och kurat och gömt sig från vind och rusk de senaste dagarna. In om Galleri 21. Tja... Lite väl konstskolemässigt. Mycket riktigt, det framgår av utställarens lilla skrytlista att han minsann är lektor vid konstfack. Vidare västerut längs Davidhallsgatan. Marken på Gamla kyrkogården är redan täckt av blommande vårlökar, snödroppar och vintergäck, en och annan skilla har också vågat sig upp. Tidigt? Kanske, men det tycker man nog varje år. Galleri Leger är stängt, LP-Möller är stängt fast det är det ju alltid, men skivorna står kvar. Kan nästan känna nikotindoften och ana en diffus, rökande spökelse bakom disken där inne i mörkret. Basement är stängt men Galleri Rostrum har öppet. "Kill The Poor" heter utställningen, nåt slags högtravande rättvisepatos som lämnar mig oberörd, kanske lite mer uttråkad. Conny har visst också lagt märke till att tågen brukar vara försenade eller inställda. Några "furries" lufsar fram längs Hamngatan - perversa jävlar. Förbi Loppis Lounge utan anledning alls. Hittar ingenting heller och tur är väl det, kontot tål för närvarande inga utsvävningar. Natur på Moderna. Mörkt, tyst, lugnt - trots många besökare. Traskar omkring i helt andra tankar en stund. Springer på en kompis i kaféet som jag inte sett på ett tag, fyra år sen tydligen. I höjd med Stadsmissionens secondhand får jag korn på "Tanten som tar på en", och döm om min förvåning - hon har faktiskt sällskap, av en man i trettiofem- fyrtioårsåldern och dennes lille son/dotter eller va det nu kan vara. Jag gissar att det är tantens son och barnbarn. De är på väg att ta adjö av varandra och för en gångs skull får "Tanten som tar på en" en kram som verkar helt frivillig. Blir nästan lite rörd. Nåja, hon är säkert igång med sitt tafsande redan på vägen hem. En miso på Samurai som jag inte får inte betala för. Hem o kollar om silicontätningen torkat. Det har den inte - fan.
