Till Hemköp för att plocka frukt och grönt. Korgen blir snabbt ganska tung och jag inser att det kommer att bli ganska dyrt. Va fan? Avokado för tio spänn styck, och det ska vara ett erbjudande. För en tia får jag tre avokado på Möllevångstorget. Lägger tillbaks alla grönsaker på sin rätta plats, tänk vad duktig man kan vara. Nöjer mig med två små potatissallader för en femma styck. Betalar. Påpekar att de genomskinliga små plastpåsarna efter kassan är slut. Får till svar att "det har vi slutat med". Jag ser förmodligen ut som ett frågetecken men får en liten påse som ligger gömd i kassan. Snåla djävlar. Att det ska finnas plastpåsar tar man ju för givet, men jag kan ju lika gärna handla mina frysvaror på ICA eller Coop. Cyklar till Möllevången. Mycket riktigt - tre avokado för en tia, och allt annat är till halva priset jämfört med mataffärerna. Men man rycks alltid med av torghandeln, köper på sig lite förryckte bara för att det är billigt. Hella låddan tio krånår!!! Vad fan ska man med hela lådan till, vad än det nu kan tänkas vara? Man får slänga hälften. Ingen sparris idag heller, men 15:- hg. för kantarellerna är väl ett ganska bra pris så här mitt i sommaren. Efter en kvart har jag jättemånga påsar med grönt. Införskaffar en sremska i köttbutiken mittemot torget. Den enda bra köttaffär i området nu när italienaren lite längre ner på Ystadsgatan lämnat över sin butik till andra, dessutom har de även griskött vilket får betraktas som en kuriositet i dessa kvarter. Kommer på att jag faktiskt saknar de sura polskorna som hade köttbutiken på hörnan Simrishamnsgatan/Ängelholmsgatan (där Källan nu ligger). Ja det var sannerligen ett par sura damer, så sura som bara polskor kan vara, inga "manners", what so ever. Men på slutet så blev de nästan riktigt trevliga. Antingen hade de väl gått en charmkurs eller så räknade de dagarna och blev på bättre humör för var dag igenbommandet närmade sig. Får syn på en ny muralmålning på Ängelholmsgatan, motivet är ett till storleken imponerande anarkist-A med undertexten - "746 SKADADE POLISER - G20, VI VANN!". Finner det sympatiskt och kreativt. Möllevångsgatan, Norra Parkgatan. En liten tjej och en liten kille (7-8 år) övar sin skadeåkning på ramperna i Folkets Park, bra.Mäster Henriksgatan, Sankt Knuts Väg. Huskropparna i Kv. Spårvågen växer så det knakar, man kan undra vad för slags stimulantia de ger byggjobbarna nuförtiden. Meth, pot belge...? Lite jobbigt att cykla med styret fullastat med påsar, en paus i Rörsjöparken är på sin plats. Läser en artikel i Metro om änglamakerskan Hilda Nilsson (Helsingborg), åtta ungar hann hon ta kål på innan hennes förehavanden uppdagades. Vänder blicken mot Fredriksbergsgatan där, jag är ganska säker, en annan änglamakerska huserade. Jag vet iallafall med säkerhet att änglamakerskan, tillika barnmorska, Maria Persson bedrev sin verksamhet på Hermansgatan 10-12 i början av nittonhundratalet. Hem - kaffe - tv. Barguil vinner, dagen till ära, den trettonde etappen av touren. Beträffande Frankrike så tycker jag nog det är ganska ofint av Trump att rumstera runt i Paris just idag, det retar nog upp de flesta. Ja det är faktiskt ofint av honom att dyka upp överhuvudtaget.
Och Malmö... Ny skjutning på Holma för ca. två timmar sen. Suck.
Vaknar tidigt och dagen ser riktigt fin ut, bestämmer mig för en utflykt till Mobilia. Skön cykeltur, åtminstone fram till Södervärn. Sträckan mellan Södervärn och Dalaplan är ett av Malmös mest disharmoniska stråk, orolig trafik och allt för många blindstyren som dräller runt med blicken fäst vid mobilen. Dalaplan - misär. Att bo här utan att utveckla depression torde vara omöjligt. Per Albin Hanssons väg - lite lugnare. Följer man vägen söderut så kommer man fram till Per Albins barndomshem i Kulladal, och det är ju kul att vår gamle landsfader kommer härifrån. Klockan är strax efter tolv och redan har dryga tiotalet, hyfsat morgonpigga knarkare slutit upp i kanylparken (grönområdet mittemot Mobilia-komplexet), och redan har ett par av dem hunnit "somna". Kanske en ganska lämplig plats för de där jepparna, knappast särskilt många som kan bli störda av dem och närheten till Sus kan komma väl till pass i händelse av överdos. Drar runt i köpcentret ett tag. Shopparna verkar också tämligen morgonpigga, kanske för att det är semestertid och att det är rea överallt. Tänker helt fel och går till Mobilia blommor för att lugna nerverna, men damerna i blomsterbutiken är är än mer uppspelta och sliter ivrigt i grönskan. Flyr fältet. Gör i ordets rätta bemärkelse ett fruktlöst besök på Möllevångstorget, tunnsått med grödor. Inom Rundgång, bläddrar bland vinylen, köper inget. Hemåt. Köper en sushi på Samurai som jag tar med till Rörsjöparken. Äter. Glor. Mycket folk - "...en del bruna som negrer, en del verkliga negrer, men de flesta bleka...". Mycket fä i den bortre änden av parken, mot Drottninggatan, som ligger och dåsar, smälter lunchen från Stadsmissionen. En liten pojk dänger en plastspann i ryggen på en ännu mindre liten pojk som börjar gråta. Dags att gå. Kommer hem och slår på tionde etappen av touren. En streakare följer med cyklisterna en bit, en parallell sport i tävlingen. Brukar inte själv utöva någon sport men just streaking borde man väl kanske prova på. Man kan utöva sporten i stort sett var som helst och man behöver ingen dyr utstyrsel, man behöver faktiskt ingenting mer än lite stake. Vi får väl se. Tur att jag lämnade parken innan spontaniteten tog överhand. Kollar lite nyheter - ny skottlossning nere på Möllan. Skitungar.
