Ger genast upp då jag ser att kön till kassan (dom använder bara den ena) på Netto är osedvanligt lång och sträcker sig ner förbi godishyllan. Räknar till sjutton personer, vanligtvis brukar det bara vara ett tiotal. Och långsamt går det. Den flintskallige lilla mannen i kassan har för vana att klanta till det. Trycker på knapparna lite hej o hå och hoppas på det bästa. Får sen göra om det hela innan det blir rätt varpå han, som det tycks, i avsky kastar varorna vidare. Skyndar förbi kön som sjuder av irritation. Gör ett försök på GoGo Grill (jävla fånigt namn). Menytavlan är full av flaggor och samma rätter, upprepade med obetydligt små variationer. Beställer en kebab. "Ja, vilken sort", frågar killen bakom disken. "En vanlig kebab", svarar jag. Nu följer en lång harang kryptiska kuggfrågor som gör mig helt förvirrad. "Ja vilket som, en vanlig kebab, upprepar jag. "Men ska det vara...". "Har ni ingen vanlig kebab?" När det måttligt begåvade gatuköksbiträdet ska till att fortsätta att jävlas med mig ger jag upp och går där ifrån. Uppe på Burger King på Entré är det för ovanlighetens skull både folk och stök. Jävla rea. Det får bli Chaplin. Beställer en hamburgare. "Jag vill ha ganska mycket svartpeppar", säger jag. Får svaret - "det har vi inte". Låt gå för det. Just som jag börjat tugga på min svampiga burgare med falaffeltillbehör slår sig en mindre fräsch man ned bredvid. Han bär med sig syrlig, kemisk stank av urin, svett, gammal fylla och aceton. Går ut. Äter hälften, slänger resten. Går hem och brer mig ett par mackor.
