Ett ljus i mörkret

Grottan lyser troget upp vintermörkret, illuminerar Drottninggatan och sätter onekligen lite färg på Värnhem. Den enda riktigt hederliga porrbutik som finns kvar i Malmö, något förlegad och gammaldags i sitt slag. En anakronism när nu t.o.m. pornobutiker skall vara politiskt korrekta. Men det är fint med traditioner. Grottan grundades 1967 och flyttade hit 1983. Toleransen är hög och intet eller ingen diskrimineras. Det är mer än vad man kan säga om de flesta andra företeelser. Minns den klatschiga skylten i deras fönster nån gång på 80-talet som löd: "Porrfilm för hela familjen!". Jag var ganska ung då och vågade inte gå in, men så hade jag ju inte heller familjen med mig. 

Korv

Där brukade korvgubben stå, utanför lågbudgetaffären Pelles (nuvarande Scandinavian Photo) med sin lilla portabla korvvagn och kränga goda korvar till förbipasserande. Mitt i de tunga avgaserna och larmet från den täta trafiken i korsningen Drottninggatan/Östra Förstadsgatan kunde man få en liten kulinarisk upplevelse. Ett rent inferno att vistas i. Passerade honom dagligen och stannade väl till ett par gånger i veckan, köpte en korv och pladdrade lite. Pladdret rörde sig oftast om korv. Med näst intill fanatisk entusiasm målade han upp sina grandiosa visioner om att öppna ett matställe som endast serverade - KORV!!!  Men att bara servera korv, man måste väl ha nått annat också, undrade jag. Nä!!! Bara korv, insisterade han med brinnande iver. Jag  hade ganska kul åt detta. Det lät ju ganska befängt och omisskännligt don quijoteskt. En virrig korvgubbes våta dröm, tillsynes helt utan verklighetsförankring. Men tji! Han öppnade efter ett tag Korvhuset på Gyllenpalmsgatan ner mot Slussplan. Nu finns det tre (!) Korvhuset. En smärre succé med hela 101 olika sorters korvar på menyn.

70 spänn!!!

Söndag kväll. Trotsar det elaka, snöblandade regnet för att bege mig till närmsta vattenhål. Slår ett öga genom fönstret till Broderstugan. Tomt. De har lyckats med konststycket att renovera bort all den forna känslan av kvarterskrog och det ser nu mest ut som en anonym matsal. Baren är ersatt av ett litet bås, som en kontrollstation mitt i lokalen. Inget "häng" här längre. Inte så smart att ändra på ett fungerande koncept. Styr kosan över ett ödsligt Värnhemstorg mot Fregatten istället. Har tur. Endast två pers vid bardisken, för övrigt inga andra gäster. Beställer en stark stark. Sjuttio kronor. Tänker - att va fan! Det är liksom inte Grand. Något irriterad gömmer jag mig i ett hörn och suger på den sura karamellen. 70 spänn!!! Kommer fram till att de lika gärna hade kunnat ta etthundrasjuttio spänn. Jag menar - en stor del av det gängse klientelet som går hit får ju inte lov att beställa öl på andra ställen. Hit kan folk däremot komma, nästan hur packade, påtända och gapiga som helst och blir gladeligen serverade. Ibland skulle man kunna tro att närmsta sinnessjukhus kastat ut sina patienter och att de alla sökt sin tillflykt hit. Men i kväll är det tomt och jag kan i lugn och ro sippa på min öl och läsa min bok.