Dagen innan helvetesfesten. Köerna börjar börjar redan växa till och vimlet tätnar. Alla måste ha skumpa, alla måste ha hummer och alla måste ha raketer. I synnerhet invandrarna verkar vara glada i fyrverkerier. Såg just en snubbe med son komma dragandes på otaliga kassar med raketer och bombtårtor, den lille grabben orkade knappt bära sin andel av bördan och hade svårt att hänga med, men förväntningarna inför den pyrotekniska orgie som förestår verkade ge honom extra krafter. Det måste ha varit bomber och granater för åtskilliga tusen i kassarna. Tar min tillflykt till Chaplin för lunch. Två unga killar bredvid gör upp planer inför morgondagen, lika entusiastiska som den lille pojken. "- Det ska bli fett!". Själv är jag inte lika förtjust i dessa festligheter, lika påtvingat som midsommarfirandet. Alla ska tvunget vara så förbaskat glada (för vad?), skåla och pussas vid tolvslaget, söla ner sina budgetkostymer och festblåsor från H.M. och ve den som sitter ensam. Det är ju skönt att året tar slut men glädjen förtas genast av att ett nytt börjar. Folk och fä blir äldre och sjukare och mer nergångna, åldern tar ut sin rätt och allt blir dyrare. Och så smäller det så förbannat, och djuren, de stackars djuren blir rädda och man får skruva upp volymen på tv´n till pensionärsnivå. Inte konstigt att folk super ner sig till oigenkänlighet. Men nyårsdagen brukar vara ganska lugn och skön - avslagen. En perfekt dag att gå ut och ta några öl. Men... God avslutning!