Östervärnsgatan - stekande hetta. Höstgatan - skön skugga. Står och glor en stund i stund i skylten till Östervärns antikvariat, alltid ett nästan förvånande intressant utbud. Och så vidare längs Fredsgatan där jag springer på en kille som frågar efter vägen. Mörka brillor och vit käpp, han är tydligen näst intill helblind och ska till en adress nere på Väster. Han berättar att han kommer från en mindre stad lite upp åt landet och bara är på kort besök. Jag undrar hur tusan blindstyret lyckats förirra sig till denna gudsförgätna avkrok, men låter bli att fråga. Det har kanske med blindheten att göra. Bestämmer mig för att agera scout, "alltid redo", och lotsa honom en bit på vägen, ska ändå åt samma håll. Jag har faktiskt besökt hålan han kommer ifrån en gång i tiden och förtäljer att jag tyckte det var ganska fint där, särskilt med allt vatten som rinner genom stan. "- Hmm... Kanske det, men jag kan ju knappt se något av det, max två meter och ändå jävligt suddigt." Sen fortsätter han med att berätta om hur missnöjd han är med att det bara finns ett falafelhak, som ägs av några araber som de dessutom är otrevliga. Lotsar honom längs Konduktörsgatan och Fredriksbergsgatan ner till Östra Förstadsgatan. Det är i stort sätt raka spåret härifrån till dit han ska men vill inte förvirra honom med för mycket information. Ger honom väg beskrivning till Drottningtorget, sen får han fråga vidare. På den lilla sträckan kommer han att passera tre eller fyra falafelhak. Särskilt The Orient House Of Falafel No 1, på Österportsgatan har goda falaflar, synd bara att de tagit bort fontänen.Vi säger hej och går åt varsitt håll, jag i skuggan mot torget. Märker efter ett tag att jag är sugen på falafel, borde kanske gått med den blinde bort till Österportsgatan, men nu är det för långt och istället styr jag kosan mot Chaplin Grill. Inte fy skam det heller.