Festivalen lockar till sig allsköns patrask från kranskommunerna. Lantisar drar omkring i horder och proppar i sig langos och donuts, tittar åt ett håll och går åt ett annat - ett tecken på svagsinthet. "Så skola de blinda leda de blinda". Och så stanken från all flottig festivalmat... Uhhh... Tack och lov är spektaklet relativt begränsat till innerstan men man får sig en släng av sleven ändå, pöbeln slussas in och ut via Värnhem. Annars är det mesta som vanligt. Mediokra, folkkära "artister" vars bäst före datum är ett minne blott, Axels Tivoli, en och annan full brud som blir våldtagen och rena rama smörgåsbordet för ficktjuvar. Här och var lite tillfällig offentlig konst på temat papper - kvaliteten är på folkhögskolenivå. Calexico, som spelade första kvällen blev en besvikelse, tamt och oengagerat, men Kvelertak var skojiga. Eventuellt stålsätter jag mig och ser en bedagad Lydia Lunch på Posthusscenen imorgon kväll. Jaja... En dag till, sen är pärsen över.
