Ett försök till variation - så vi styr kosan mot Boomers, eller 360 sportbar som det nu heter. Stängt, förmodligen har de konkat. Konstigt namnbyte, Boomers var ett lite klatschigare namn. Sájvva - för mycket flanellskjortor, fjunskägg och (tvi vale) batik, diskussioner om kompostering och ekologiskt, mjukisar. Kommer på att Amanos inte längre serverar något alkoholhaltigt först när vi står utanför. Fan. - Syltan? Kompisen stirrar på mig som om jag vore dum i huvudet, och jag måste faktiskt tillstå att det var ett jävligt dumt förslag. Man känner tillräcklig tristess utan att behöva lyssna på tjatet från dammiga "stammisar" som för länge sedan vuxit fast i inredningen. Inte mycket kvar att välja på. - Mamma Mia? - Inget utskänkningstillstånd. Det är bara att traska tillbaks till Fregatten, här är stammisarna åtminstone oförutsägbara och i bästa fall underhållande. Mer eller mindre. En fullständigt sinnessjuk snubbe i sextioårsåldern försöker provocera fram slagsmål med varenda människa han kommer i slang med. Den gamle punkaren, full som fan, tappar tillslut tålamodet och är trots sitt lyte på väg att nita honom.
Promenad längs kanalen. Av bara farten fortsätter jag lite längre än det var tänkt, ner till Fersens väg, över Fersens bro och inom Gamla kyrkogården som lyser gult av vintergäck. Kryssar mellan flanörer och tiggare över Gustav Adolfs torg, ner längs Stora Nygatan, Studentgatan och så Södra Promenaden längs kanalen igen. En pappa står och fiskar med sin lille son. En hög hundskit mitt i promenaden som ingen tagit upp, blänger därefter ilsket på varje hund jag möter. Vidare längs Östra Promenaden upp till Slussplan. Det nya huset - Slussbron, en solitär i tegel och trä, blev riktigt fint tycker jag, åtminstone de övre planen, bottenplan ut mot Exercisgatan utgörs av en sluten, ogästvänlig träfasad. Korkat att inte ha butikslokaler här. Ja Slussplan... Minns den fina lilla bussterminalen i funkisstil som låg här tidigare. Pissoaren frekventerades flitigt av stans fikusar, på den tiden bögarna praktiserade sin homosexualitet i lönndom, inte helt utan risk för att bli "knackade" av en eller annan full författare. Men det var länge sedan, platsen har legat i träda i decennier och nu står här i stället ett fint hus. Bra. Hälsar på i en av lägenheterna för att titta på den flotta utsikten, fri sikt i 270 grader så långt ögat kan nå. Lite som ett utkikstorn. Mot Värnhem via Östra Förstadsgatan. Café V har återigen nyöppnat, för tredje gången tror jag att det är, och fortfarande lika tomt på folk, lite synd kan man tycka. Kompositören kommer ostadigt stapplande, bärande på en liten leksakskeysoard i grälla färger, det ser lite paradoxalt ut. Undrar om han tagit upp komponerandet igen.
...rumlar jag hemåt i regnet. Inget särskilt har hänt, Fregatten var som det brukar vara, en fritidsgård för allsköns slashasar. I prånget till en port står en snubbe och försöker rulla sig en cigg, det ser kämpigt ut. Kanske för att han är dragen och samtidigt har ett par kryckor under ena armen och mörka solbrillor, midt om natten. Plastpåsen framför honom ser ut att innehålla hafsigt hopsamlad smutstvätt. Håret är en kaotisk boll av krull, han ser på pricken ut som Bruno K Öijer. Går ett stycke. Funderar på att gå tillbaks och säga hej för att se om jag får ett släpigt, hest "heeeej..." tillbaks, det hade avgjort saken. Men vid det laget är jag framme vid min egen port så jag skiter i det.
Vackert soldis och vindstilla, gör en omväg till Netto. Ser att stadsmissionens secondhand säljer alla böcker för fem spänn och det är ju billigt. Men... Det mesta i bokhyllorna är väl knappt värt ens en femma. Hittar iallafall "Tjuvarnas stad" av David Benioff. Minns den som ganska trevlig, bildligt språk, filmisk. Läste den för fem, sex år sedan, liten text, märker att synen blivit sämre. Jaja, åldern tar ut sin rätt. Kollar cd-skivorna. Neil Youngs "Harvest" ligger överst i högen, tio kronor kostar den. Han ska visst spela i Sverige i sommar - Dalhalla/Rättvik, om det nu blir av. En vän skulle se honom i Malmö för några år sedan. Konserten blev inställd i sista minuten då Neil Young hade skurit sig i fingret kvällen innan när han skulle skära sig en macka. Osis. Över gatan med en kasse kultur för femton spänn. Tanten som tar på en kommer vankandes med huvudet hängande, alldeles tom i blicken, modfälld. Hon gör inga ansatser att krama någon men en kram är nog just vad hon skulle behöva. Netto. Som vanligt saknas de flesta av de produkter, åtminstone de jag tänkt mig, som annonserats i veckans reklamutskick. De har utan tvekan satt sin fuskreklam i system, rena bedrägeriet faktiskt. Skit samma, det kvittar, kön är ändå massiv och orörlig. Det är med möda jag får tränga mig förbi med oförrättat ärende. Vill man ha en smak av gamla Öst Tyskland ska man göra ett besök på Netto. Oset från Sájvva sveper in hela korsningen Östra Förstadsgatan/Drottninggatan i en stark men angenäm doft av kryddor, spiskummin är det som dominerar. Hemköp. Nettokö här med, fan vad de har blivit dåliga på att bemanna kassorna. Lägger tillbaks varorna och går tomhänt härifrån också. Vid Värnhemstorget springer jag på tanten som tar på en igen. Hon bara står, helt omotiverat placerad, och stirrar tomt ut i intet. Som om hon frusit mitt i en rörelse, bränslet tagit slut, motorstopp... Hon har uppenbart en dååålig dag. Skyndar vidare innan fler tragiska figurer dyker upp och lägger sordin på dagen.
Det är väl nån slags infantil regression men jag blir alltid barnsligt förtjust så fort det kommer lite snö. Beger mig skyndsamt ut, innan frukost, innan det vita smälter bort. Lundavägen - här borde finnas ett kondis, inte bara en jävla massa kebabhak och thaimassage. Förr fanns det bl.a. en fiskaffär och en vapenaffär (Vapencentralen) i bygget (ritat av Stoltz 1911) vars hörna skymtas till höger i bild. Vapencentralen rånades i augusti 1990 och ägaren sköts ihjäl, vilket på sätt och vis verkar rimligt och logiskt. Rim och reson. Minns det väl för vid tillfället bodde jag i huset mitt i mot, en trea utan dusch för fjortonhundra pix i månaden. Det enda som utgör lite genuinitet idag är den polska matbutiken och frimärkshandeln borta i Solstrålehuset. Viker in på Fredsgatan - Fredsgatan borde inte finnas till överhuvudtaget. Drottninggatan - berättigas av Grottan och Korrapong men här borde finnas ett konditori. Östra Förstadsgatan - kikar med saknad in i Amarants gamla lokal som förbereds för ny verksamhet, det ser ut att ha med något ätbart att göra, kanske ett kondis. Knallar över till Bagaren och Bonden och köper bulle. Väl hemma kommer jag på att jag glömt Rörsjöns Konditori, det ligger liksom precis utanför sfären men ändå bara ett stenkast bort. Smörrebröd till lunch kanske. Det töar.
Så står kv. Vidar, i prånget mellan Hornsgatan och Höstgatan, färdigt för inflyttning och börjar i rask takt befolkas. 120 lägenheter totalt, så man kan väl tänka sig att det får plats en si så där trehundra pers på denna lilla fläck, och det är väl bättre det än en tom asfaltsyta, ja här låg i och för sig en bensinstation för ett antal år sedan. Ganska fint blev det också tycker jag. Peab var byggherre och Tornet har hand om den östra delen av fastigheten medans Heimstaden har hand om delen ut mot Lundavägen. Det finns gott om "tomma fläckar" här och var så det borde ju inte vara så omöjligt att bygga bort bostadsbristen. Och strax intill Vidar ligger Östervärnsängen, fullständigt skövlad, bara björkarna och några fruktträd kvar. Det är svårt att tro att det skulle kunna kan ta sig igen.
Morgon, står i hörnet Östra Förstadsgatan/Korsgatan och fibblar med en cigg. Pälsaffären är stängd, Panos har väl tagit sovmorgon såvida han inte bommat igen för säsongen. Men det är väl lite väl tidigt, det är fortfarande kallt som fan och en päls hade suttit fint, björn kanske. En tjomme kommer fram och vill bomma en rök. Vi språkar ett tag och jag frågar om han är från Finland. - Nä, Ungern. Så jag var inte helt ute och cyklade, finsk-ugriska det med, ungerska alltså. Men, som han uttrycker det; - Jag är ingen jävla zigenare. Och så mal det på ett tag. Rangordning i alla läger. Han har tydligen bott i Sverige ganska länge och är därmed helt domesticerad. Efter rökt cigg säger vi morsning. Tjommen drar mot Värnhemstorget och själv beger jag mig mot stan, det ser ut att bli en fin dag. Vid lunchtid, efter diverse bestyr, har jag vägarna förbi igen. Panos har öppnat butiken. Fin skyltning - pälsar och ikoner, krims krams och ljusslingor. En bit bort står en filur och speglar sig i El Patio´s skyltfönster. Han har på sig nån slags ärmlös jacka/kort rock, egenhändigt gjord av en gammal ryamatta, klädan påminner faktiskt om en päls. Han står ganska nära rutan och tycks fumla med slipsknuten, matgästerna på andra sidan glaset ser något besvärade ut. Viker ner mot Konduktörsgatan för att få lite utsikt, klarblå himmel och intensiv sol, vindstilla, rökpelarna stiger rakt upp från skorstenarna, ganska estetiskt. Stadsbussarna har börjat byta färg, från grön-grönt till gräll lime-grönt, tacka vet jag den gamla färgsättningen i moss-grönt och beige. Fredsgatan. Ringgatan - stekt strömming med potatismos för 88 spänn på Röda Nejlikan. Gott. Äntligen en "riktig" restaurang i kvarteret.
Grå och ödslig lördag, riktigt ful faktiskt. Det enda som lyser upp är den thailändska lilla damen som kommer cyklande på sin rikligt utsmyckade trehjuling i Rörsjöparken. Får ett sedvanligt, karaktäristiskt "hay haay", vilket får mig på bättre humör. Provade faktiskt ekipaget här förledes, cykeln alltså, jävligt svår att cykla på, drar till höger när man svänger vänster. Ja det är en trevlig liten tant, alltid glad och pratsam. Förbi Netto, "hej hej" säger flickan som sitter på trottoaren och tigger, det ser kallt ut. Förbi Almlof Gallery på Ehrensvärdsgatan som tyvärr är stängt. Synd, det brukar vara schysta utställningar och bli en trevlig pratstund, både med Jan och hans lilla jycke, en whippet. Skyndar snabbt förbi Galleri Final, som förvisso är öppet men visar allt annat än schysta utställningar, pinsamt uselt hver gang. De kunde gott flytta tillbaks till Helmfeltsgatan där resten av skräpgallerierna ligger. En snubbe kommer staplande nerför Kungsgatan, iförd shorts, flipflops på de nakna fötterna och huvjacka. Alltid dessa huvjackor, mer iögonfallande än döljande. Han är påtagligt drogpåverkad och förvirrad, verkar inte veta var han är på väg. Jag vet inte heller var jag är på väg, ingenstans. Går i tankar och blir nästan lite förvånad över att plötsligt befinna mig på Fregatten. Inte en människa här heller, det är tiden mellan återställare och ny fylla - limbo. Säger till "T" att jag bara skulle kolla om "R" kommit ut ur sin håla. Har tvättid, eftermiddagen är räddad, strax dags för andra maskinen.
Dags att ladda Jojo-kortet igen. Ja, man får väl skylla sig själv, borde fyllt på med lite mer än två hundra spänn sist. Så, återigen till Ettans kiosk. Strax innanför entrén står killen med brösten och idag har han gjort sig riktigt fin. Under sin snävt åtsittande, violett tröja har han stoppat in låtsasbröst i storlek med vattenmeloner, de fejkade pattarna är rentutav magnifika i sitt omfång. Den vanligen så beskedlige gossen utstrålar pondus och vansinne - med nävarna på höfterna, rak i ryggen, hörlurar och stursk i blicken, tuggar han frenetiskt tuggummi likt en trotsig skolelev. De yngre fnissar, de äldre tar illa vid sig, men han tar sin plats med råge och ingen kan undgå hans påfallande närvaro. Nästan som en majestät. Jag antar att medicinen tagit slut och att det i sin tur fått busen i honom att komma ut. Jag laddar Jojo-kortet lite extra den här gången.
Vackert soldis och vindstilla, gör en omväg till Netto. Ser att stadsmissionens secondhand säljer alla böcker för fem spänn och det är ju billigt. Men... Det mesta i bokhyllorna är väl knappt värt ens en femma. Hittar iallafall "Tjuvarnas stad" av David Benioff. Minns den som ganska trevlig, bildligt språk, filmisk. Läste den för fem, sex år sedan, liten text, märker att synen blivit sämre. Jaja, åldern tar ut sin rätt. Kollar cd-skivorna. Neil Youngs "Harvest" ligger överst i högen, tio kronor kostar den. Han ska visst spela i Sverige i sommar - Dalhalla/Rättvik, om det nu blir av. En vän skulle se honom i Malmö för några år sedan. Konserten blev inställd i sista minuten då Neil Young hade skurit sig i fingret kvällen innan när han skulle skära sig en macka. Osis. Över gatan med en kasse kultur för femton spänn. Tanten som tar på en kommer vankandes med huvudet hängande, alldeles tom i blicken, modfälld. Hon gör inga ansatser att krama någon men en kram är nog just vad hon skulle behöva. Netto. Som vanligt saknas de flesta av de produkter, åtminstone de jag tänkt mig, som annonserats i veckans reklamutskick. De har utan tvekan satt sin fuskreklam i system, rena bedrägeriet faktiskt. Skit samma, det kvittar, kön är ändå massiv och orörlig. Det är med möda jag får tränga mig förbi med oförrättat ärende. Vill man ha en smak av gamla Öst Tyskland ska man göra ett besök på Netto. Oset från Sájvva sveper in hela korsningen Östra Förstadsgatan/Drottninggatan i en stark men angenäm doft av kryddor, spiskummin är det som dominerar. Hemköp. Nettokö här med, fan vad de har blivit dåliga på att bemanna kassorna. Lägger tillbaks varorna och går tomhänt härifrån också. Vid Värnhemstorget springer jag på tanten som tar på en igen. Hon bara står, helt omotiverat placerad, och stirrar tomt ut i intet. Som om hon frusit mitt i en rörelse, bränslet tagit slut, motorstopp... Hon har uppenbart en dååålig dag. Skyndar vidare innan fler tragiska figurer dyker upp och lägger sordin på dagen.
