Underhållning

Relativt tidig kväll men ändå ganska mycket folk och fä. Vi beställer varsin almindelig öl. De närmsta borden är upptagna av ett större antal ynglingar så vi slår oss ned på det lilla podiet. Bra plats, nästan privat med räcke runt omkring, nära till baren och nära ut då det skall rökas. Tittar runt, ingen annan jag känner, bara känner igen. Och så, som ett brev på posten (uttrycket har förvisso förlorat all relevans) sätter det igång. Ynglingarna börjar, i två grupperingar, bråka med varandra. Stämningen blir allt mer hätsk, töserna lika på det som killarna. Jag och mitt sällskap sitter mest och flinar åt cirkusen, på första parkett. Det är alltid kul att betrakta människor som går upp i limningen och tappar kontrollen, löjligt obehärskat. Fan vet vad det handlar om och bryr mig inte heller. Smockorna hänger i luften och bartendern, vanan trogen, springer och gömmer sig, syns inte till nånstans, har helt gått upp i rök. Mitt i villervallan försöker jag göra en ny beställning, knackar ilsket i bardisken upprepade gånger, men bartendern ligger och trycker och vågar inte komma fram. Bråket ebbar så småningom ut, eller så kanske de tar det med sig ut. Skit samma, inte mitt problem, men egentligen är det ju faktiskt det till viss del, det hindrar min beställning. När lugnet börjar återställas tittar bartendern ut från sin hule. - Kan jag få beställa nu då? -Ja.