onsdag 21 juni 2017

Kurr

Oförhappandes slår jag mig ned på El Patios uteservering, förmodligen för att det ser lite trevligt privat ut, fläktar skönt och skyddat från sol. En hof smakar lika bra här som annorstädes, och vyn ner mot Rörsjöparken är behaglig att vila ögonen på. "K" ringer så lite sällskap får jag. Tömmer flaskan och beger mig norrut. En bit upp på Fredriksbergsgatan dånar det hårdrock på full volym från en bil med öppna rutor, närmare bestämt Judas Priest´s "Breaking the Law". Fånigt - att spela musik för hela kvarteret, men låten är ju bra förstås. Blir lite förvånad över att det sitter en ensam man i 65-70 års åldern i bilen. Inte p.g.a. åldern, mer för att han är så alldagligt svenssonaktigt klädd. Han stirrar ut i tomma intet och ser helt nollställd ut, inget hålla takten eller så. Undrar vad han funderar på, kanske han peppar sig inför förestående dåd. Kratern invid Konduktörsgatan (utbyggnaden av Kv. Nils) blir djupare och djupare, en avgrund. Till Hemköp, och äntligen får jag min nypotatis. Gjorde ett försök igår men det visade sig vara stört omöjligt. Hemköp sålde sin nypotatis för 95 öre kilot mellan kl. 13 - 19 och tanterna var som tokiga. De roffade åt sig nypotatis med ohejdad frenesi som om det var de sista potatisarna på jorden. Ivern gränsade nästan till vansinne och man kunde förvänta sig att någon av tanterna när som helst skulle trilla ner i potatislådan, sjunka som i ett bollhav för att aldrig mer återfinnas. Vågade inte ge mig in i fighten, bättre fly än illa fäkta. Pilgatan. Apoteket har återvänt till Entré-byggnaden och Mormors Bageri verkar vara på god väg. Det börjar genast hända något nu när Commerz Real är ute ur bilden. Kåken på 40.000 kvadratmeter såldes till Trianon för ynka 400 miljoner, själv hade Commerz Real betalat omkring 1,5 miljarder, plus att de lagt ut 300 - 350 miljoner på en ombyggnad som bara stått och stampat i fyra år. Ja ja... Man får se hur det blir. Det är iallafall skönt att bli av med de där tyska klåparna - C R och deras Meinhart Krumrei som satt vid rodret (eller vad fan det nu va han höll på med) och styrde skutan i sank. Men det är väldigt förvånande att det skulle ta så lång tid att inse sitt eget tillkortakommande. Nu snackas det om att man vill ha in samhällsservice och kultur i komplexet, kanske till och med konstmuseum. så det blir väl skattebetalarna som får betala. Förbi hållplatserna vid torget, de sista pendlarna beger sig hemåt. Magen kurrar, tid att sätta på potatisen och steka sillen som sparats sen igår.


fredag 2 juni 2017

På flykt

Så har det börjat, studenternas imbecilla visslande i visselpipor och enfaldigt toktutande i diverse signalhorn. Man känner sig som en räv med ett engelskt jaktlag efter sig. Halvtolv på förmiddagen och Fregatten har börjat servera sina första öl till trogna stammisar. På torgets östra sida har raddan av bänkar redan fyllts av ett tiotal alkisar, redan packade. Redan och redan... ...de är väl aldrig nyktra. Har bara lite svårt att fatta att man vill skylta med det på det där viset. Längs Östra Promenaden. Mer tutande längre fram, viker av och tar min tillflykt till Moderna museet. Kollar in utställningen "Malmö Brinner", ett hopkok av nostalgiska minnen, det mesta med tveksam relevans. Vem fan har inte bott under knappa förhållanden i sin ungdom? Åtminstone på den tiden, idag låter det sig inte göras, att byta ut standard mot minimal hyra, inte i Sverige iallafall. Största behållningen är Lena Mattssons utmärkta film - "When Hades bursts with blooms", som beskriver ett fragment av tiden, undergrunds kulturen. Utställningen kunde lika gärna heta "Mitt gamla gäng", för det finns mycket att sakna. Till exempel hela den "riktiga" punkscenen i Malmö. Musikföreningen 33/45, som arrangerade konserter på Moriskan ett par gånger i veckan, vanligtvis två/tre band vid varje tillfälle. Ingenting om band som R.P.Savoy, Black Uniforms eller Moderat Likvidation etc etc... Inget om alla konserter som arrangerades på div. fritidsgårdar runt om i stan. En anekdot. Minns en skojig händelse, då Black Flag spelade på Lorensbergs Fritidsgård. Flintskallarna hade varit på Musik & Konst och tittat på konvolutet till "Damaged", vars motiv är en rakad Henry Rollins som slår knytnäven i en spegel. Utifrån detta drog de slutsatsen att Black Flag måste vara ett skinheadband, och mötte därför upp på spelningen. Detta retade naturligtvis upp Mr. Rollins som sen ägnade hälften av spelningen åt att häckla flintisarna. För övrigt förekom det i stort sett inga droger bland punkarna under den tiden, det var alkohol som gällde, gärna Tirnave. Hur som helst... En smått underhållande utställning, om än tämligen snäv. Slår ett öga på Annika Erikssons utställning på bottenplan, hon tycks gilla ungar och djur. Beger mig. Toktutandes överallt. Tar mig hemåt via smågator som ett jagat villebråd. Köper en ask jordgubbar på torget för att lugna nerverna.

P.S.  Läser i Sydsvenskan att vi kanske får en bit Love Park i Malmö.


onsdag 31 maj 2017

Vårrullar o sånt


Grått, blåsigt, ganska behagligt. Det bär av mot Rörsjöparken. Utanför kiosken har några ungdommar hamnat i bråk med en av sina kompisar, det drar ihop sig till slagsmål. Den ensamme antagonisten får tag i en träpinne som han ska puckla på kompisarna med, men blir genast avväpnad. Det ser lite glyttigt ut, en träpinne, han är trots allt i tjugoårs åldern. Plaskdammen har blivit påfylld, måsarna badar, men snart blir det väl soligt och varmt och kakofonin är ett faktum. En bok för en femma på Stadsmissionen. El Patio har ställt ut lite bord och stolar på trottoaren till Fredriksbergsgatan. Trevligt, men det får en att med saknad minnas deras uteservering som låg precis i hörnan där det nu är en huskropp. En riktig liten oas, omgärdad av små träd och buskage. Särskilt trevligt var det att sitta där varma sommarkvällar, under markisen när regnet öste ner. "Gubben i fönstret" stapplar långsamt ut från Netto med en liten påse i handen. Som vanligt iklädd skogshuggarjacka och mössa, men dagens väder gör utstyrseln relevant. Slinker själv in på Netto, behöver Listerne och toapapper. Billiga bananer (9,95 kr/kg), billiga soltorkade tomater, hyfsat pris på kaffet. Den lille flintskallige är i färd med att lära upp en yngling till affärsbiträde, lärlingen verkar inte fatta ett jutta, en blind leder en blind (Mat. 15:14). Plockar på mig lite jordnötter också, betalar, går. Inom China Box. Killen bakom disken har svårigheter med att begripa min synnerligen enkla beställning - fem vårrullar. Jag blir inte förvånad, det brukar vara så på China Box, men jag kan inte låta bli att undra om det är Samhall som försett hela kvarteret med arbetskraft. Slår mig ned och äter vårrullar. Den nya fasadbeläggningen på Entré-huset är färdiglagd. Tja... Lite trist utan patina, men annars ingen större skillnad. Om en vecka eller två tänker man inte på det längre. Bra att Commerz Real sålt  (mer) Entré-komplexet så att det äntligen blir en ende på tyskarnas jönseri. Renoveringen som nu pågått i fyra år (!) kanske t.o.m. kan bli färdig. Om det sen blir bättre det vet i fan det. Trianons planer på att satsa på kultur och samhällsservice har jag lite svårt att tro på. Sådana s.k. visioner verkar alltid komma ur verklighetsfrämmande entusiasm, glädjekalkyler och ett stort mått av rena lögner. Hoppas att jag har fel. På Värnhemstorget har Arla ställt upp en vagn precis framför hubbarna. De bjuder på nån slags gegga med vaniljsmak, verkar osmakligt så jag tackar nej. Väl hemma packar jag upp mina varor och kommer på att jag glömt både Listerne och skithuspapper. Suck.

P.S. På tal om det hopplösa försöket till renovering av Entré, och vem det verkligen drabbar så finns det en bra artikel i ETC 2017.04.28


torsdag 13 april 2017

Skärtorsdag igen

Så klarnar det upp efter regnet, vilket bäddar för att börja dagen med en nypa frisk luft. En tur längs Kungsgatan för att kolla in bandet av ljusvioletta krokus, bra för humöret. Två små töser, utklädda till påskkärringar, kommer rantandes med varsin liten korg i nävarna. De smälter in, deras apparens är nästan identisk med tiggartanternas och det är väl just tiggarstråk de är ute på. Genom Rörsjöparken. Borta vid bänkarna vaggar tanten som tar på en sakta fram, svävar som ett osaligt, ömhets trängtande spöke, kollar noga in de som sitter på bänkarna i hopp om att någon ska vara krämbar. Utanför Stadsmissionen väntar tjommarna på att det ska bli lunch. En av dem kan tydligen inte bärga sig, han tycks ha fastnat med hela armen i en papperskorg, åtminstone undersöks innehållet grundligt och väl. Lägger märke till att han har udda gympaskor, en blå och en svart. Det aktuella vårmodet? Har sprungit på honom i åratal. Han är inte särskilt trevlig, så det fruktlösa tiggandet har väl kanske därför övergått till att vittja papperskorgar och soptunnor. Fortsätter Fredriksbergsgatan - Hornsgatan. Man har börjat förbereda utbyggnaden av kvarteret Nils. Ska bli kul att se, det ser iallafall ganska bra ut på ritning. Irrar vidare. Över Värnhemstorget kommer en "flaxare" flaxandes, folk viker undan och det är begripligt, den aggressiva utstrålningen är påtaglig. Det är visst en sådan dag idag. En dag av vånda inför vad som komma skall. På Sallerupsvägen annonserar Orient Livs om färsk fisk, värt att undersöka. I fiskdisken ligger en hög seabream, en ensam lax och ett par ledsna karpfiskar, men makrillarna ser riktigt fina ut. Lite för tidigt för middagsval men det tål att tänka på.

Sent tips: Idag börjar Vert AttackBryggeriet med Grande Finale på lördag.

söndag 12 mars 2017

Heja Värnhem


Söndag och gråväder som sig bör. Lugnt, tyst och stilla, knappt några människor ute, nästan lite tråkigt men idealiskt för en planlös tur utan mål. Längs kanalen vid Drottninggatan, ankor och svanar verkar också stanna hemma idag, de ligger väl och trycker någonstans. Utanför polishuset står en pojk och en tös med varsin rullväska, på väg mot stationen uppfattar jag det som, upptagna i ett högljutt gräl. Skrik och skrän och hotfulla gester, handgemäng är att förvänta. Ingen bra början på en resa. Pågen verkar vara den mest aggressiva, helt uppe i limningen av raseri beter han sig som en riktig tölp, men fan vet vad tösen har bidragit med. När jag passerar paret kan jag inte låta bli att kasta kol på elden och säga: "- Tappa nu inte humöret lille vän". Naturligtvis tar det än mer fyr i helvete och en lång svada av oartikulerade okvädningsord blir följden, för en stund riktade mot mig. Känner en viss tillfredställelse, det är alltid kul att reta upp dem som redan tappat koncepterna. Stannar till vid Stadsmissionen, tittar på trista, intetsägande grafiker och målerier i skylten. Det é ju fan att man aldrig lycka springa på nån Ola Billgren, Fahlström eller Dick Bengtsson, för en spottstyver på loppis. Men, det kanske beror på att man sällan gidder att rota bland driten. Rundar hörnet. Fler trista målningar i rambutikens skylt, skojiga foton av fula barn hos Polyfoto, tomt hos den relativt nyöppnade frisören som nästan alltid har öppet och fullt med besökare. Funderar ett tag på varför killar från Mellanöstern alltid har med sig en massa kompisar när de ska klippa sig. Åter vid Drottninggatan och ljuset slår om till rött. Börjar väl bli gammal, för jag stannar. Vänder på klacken och går in till frisören. -Har du tid? -Ja. -En hundring? -Ja. (sätter mig i stolen) -Hur vill du ha det? -Ehh... -Gör som du vill. Efter en kvart é jag klar och det blev iallafall inte värre än det var innan. Mot Hemköp. Nu har man snart tapetserat hela fasaden till Entré/Plaza huset (sidan mot Pilgatan) med mörk, steril fusktegel, och enligt ritning ska även fasaden ut mot Värnhemstorget täckas av det samma. Lite fantasilöst, den vita putsen hade åtminstone lite originalitet och genuinitet över sig. In i det s.k. "glashuset", tyst här med, vattenfallet är avstängt. På Hemköp tycks allting kosta tio kronor idag, åtminstone det jag ska ha - broccoli, kiwi, kycklingklubba, ägg och choklad. Impulsköpet tre wienerbröd, tio spänn det med. Kilar hemåt via Ringgatan. Den inspirerande miljön gör en överstimulerad, får söka ro i kaffe och kaka.

fredag 10 mars 2017

V8


Strålande sol så det är läge för en utflykt, beger mig till Möllevången. Billig smuggeltobak hos handlaren och lite frukt och grönt från torget till löjligt lågt pris, potatisen är särdeles fin. Mot köttbutiken. Fortfarande ett mindre blomsterhav utanför Krua Thai efter skjutningen för en månad sedan. Får tag på några riktgt fina bitar lam, passande för en fredag - lam och hasselbackspotatis. Kallt i luften men folk och fä, svältfödda på sol, intar snabbt tillgängliga uteserveringar och trappen till Axel Ebbes "Arbetets söner", eller "Arbetets ära" som statyn numera heter. Ett tiotal glin har radat upp sig på trottoaren längs med husväggen utanför Jassims Livs på Simrishamnsgatan. Tja... Kommer man från Linköping, Kalmar eller nån annan liten håla så kanske man tror att det är så man ska bete sig på Möllan. Personligen tycker jag det ser ganska glyttigt ut, hoppas dom får blåskatarr. Inom Rundgång på Kristianstadgatan, dreglar en stund över en Crass-singel (Reality asylum) för ynka hundringen. Inte så ofta man ser de där singlarna nu för tiden, men jag stålsätter mig och avstår frestelsen. Knarkrondellen ligger öde, skönt det även om packet bara flyttat sin verksamhet nåt kvarter eller så. Solen har lockat fram några grafittimålare som pryder planket till Folkets Park och en ensam skatare övar trix helt solo på rampen. Tar vägen längs St:Knutsväg, den tidigare så pittoreska horstreetan, genom labyrinten av kravallstaket på Industrigatan, cykelbanan längs Kungsgatan och så är man hemmavid. Kryper in i min hule innan fredagsruschen blir som värst. God helg!

P.S. Glöm nu inte bort att fira, det är V8-motorns dag i dag!



tisdag 7 mars 2017

R I P

Det var ett tag sen man såg honom, hade det lite på känn, och mycket riktigt, nu har det kommit till min kännedom att kompositören (Jan hette han visst) har kilat vidare. Strax innan jul tydligen. Synd, han var ett av de mer sympatiska originalen i kvarteret. Timid och anspråkslös och störde ingen. Drack kanske lite för mycket men det var sällsynt att se honom packad. Vanligtvis köpte han en styck öl eller en vin åt gången, som han bar hem utan att ha burken eller tetran i påse. Alltid för korta byxor och alltför tunt klädd, om det så var mitt i vintern och kallt som fan. Han brukade sitta på Amarant i samspråk med den lytte och av och till stod han och tryckte i ett hörn på Pizzeria Amanos. Lade märke till att han hade för vana/ovana att "rätta till" varor som "stod fel", var slarvigt uppställda, på Netto och Hemköp. En gång såg jag honom flytta varukorgar inne på Netto. Det var ett berg av korgar till den högra kassan och nästan inga till den vänstra. Undan för undan med ett par korgar åt gången, flyttade han dem från höger till vänster stapel, jämnade ut nivån till godtagbar symmetri. Ordning och reda. Så... Far väl till sälla jaktmarker Jan.