onsdag 30 september 2015

Der blaue


Ja, det är väl kvällens stora begivelse - matchen mellan MFF - Real Madrid på Swedbank Stadion. Östergatan är avspärrad utanför Radisson Blu Hotel där Madrid Real är inhysta, poliser och en mob fans som vill se en glimt av en nonchig Ronaldo. Gubbar och gossar över hela stan, utstyrda i diverse MFF - attribut, och MFF - vimplar som på sedvanligt vis pryder bussarna, och löpsedlarna, och... Ja, det är ingen måtta. Förstår inte riktigt varför det är sånt ståhej kring det hela, MFF förlorar ju mest hela tiden. Å andra sidan är det lite festligt, förenande - Malmöborna är stolta. Hemåt i det fina vädret, mer sommar nu än i somras. Blåvitt överallt. Till och med flaggan med dönerflickan utanför Pizzeria Picasso ser MFF-aktig ut. Man ska lyda reklamen så jag köper mig en döner och slår mig ned på trappan till plattan. En liten skinhead står och trycker i en av busskurerna, det ser ut som om han gömmer sig och det är nog bäst  det. Han ser väldigt malplacerad ut här på Värnhem. Det lilla skinnhuvudet hoppar på första gula bussen som stannar. Gissar att den tar honom till Bjuv eller Sjöbo eller nåt sånt. Någon spelar gitarr nere i allén, försöker åtminstone. Några meter bort står den där räliga, anskrämliga kärringen som alltid går omkring i pyamas/joggingbyxor och för liten T-shirt, alltid plakatfull och långt från sina sinnens fulla bruk. Korsakoffs sjukdom antar jag. Hon formar händerna till en tratt runt munnen och vrålar - Jävla pisshossa!!  Högljudda och oartikulerade svordomar i en strid ström. Kan inte utröna vem hon riktar sig till. Kanske sin gubbe, kanske alla, kanske ingen... Hur som helst - "ordningen" är återställd. Tar dönern med mig. Kan höra kärringens vrålande hela vägen ner till Rörsjöparken. 


söndag 27 september 2015

Calzone

Det blev ju en riktigt skön brittsommardag, sjutton grader känns som tjugofem i en solig, vindskyddad vrå och som tio i brisen när solen går i moln. Men söndag och ödsligt, åtminstone längs min väg. Beställer en pizza på Amanos och bläddrar i tv-bilagan medans jag väntar, vilket bara gör mig mer uttråkad. Roligare kan man ha. Kommer på att Folsom Street Fair i S.F; med tanke på tidsskillnaden alldeles strax drar igång, det hade varit kul. Själv får man nöja sig med en sketen calzone och "Hamilton" på tv. 

fredag 25 september 2015

Så går det...


...några timmar. Behöver kolla saldot på JOJO - kortet så det bär av mot Pressbyrån. Pundhuvudet från parken i förmiddags ligger helt utslagen, till synes livlös, på marken i den lilla alén intill Värnhemstorget. Lustigt nog har han en liten leksaksbil (grön) placerad på magen, uppskattningsvis i skala 1:20. Ja, så går det när man busat för mycket. Två alkisar, man och kvinna i sextiofemårsåldern, sitter strax bredvid men låter sig inte bekommas det minsta. Kanske är det deras son som ligger där på marken, han ser ut att vara runt de fyrtio så åldersmässigt kan det ju stämma. Det kanske är hans födelsedag och han har fått den lilla bilen i present. Kanske var det därför han flaxade runt i parken tidigare, i ett glädjerus, eller ursinne över att det var var fel färg eller modell på das auto. Rusningstid och fredag - att man aldrig lär sig undvika just den här tiden. För lång kö på Pressbyrån, vänder i dörren. Tar en Metro. En tiggare vill ha mina pengar men jag behöver stålarna själv, han för med sig en odör av förruttnelse. När jag satt mig på China Box, ser jag honom gå omkring bland myllret av pendlare med sin krycka och på ett mycket påträngande sätt tigga pengar av folk. Ena byxbenet är uppdraget till knävecket och underbenet är alldeles svart, jag tycker det ser ut som kallbrand. Detta visar han demonstrativt upp för de han tigger av, vilket knappast väcker någon större sympati. Det är med nöd och näppe jag får i mig vårrullarna. Och mitt i stöket sitter den enarmade och suger på en fimp. Vilken dag... Alla verkar verkar vara på väg att förlora förståndet.

Tokstollar


Fredsgatan - utanför entrén till Entré vankar en pundig brud av och an och skriker oartikulerat i sin mobil. Hon har två rejäla blåtiror och div. blesyrer i ansiktet, ordentligt mörbultad. Viker av och tar vägen via Hermansgatan som är lika deprimerande som Fredsgatan. Kanske inte riktigt, det har öppnat ett nytt bageri, "Bagaren och Bonden" som jag inte hunnit prova än, ekologiskt så det förslår men det ser aptitligt ut, surdegsbröd och sånt. Så genom Rörsjöparken. En stridslysten snubbe med rakat huvud traskar runt på gräset, skrikande och aggressivt flaxande. Obehagligt, jag är lite för nära, så nära att jag uppfattar den där typiska, psykotiska tossablicken till följd av alltför glupsk konsumtion av tjack. Skyndar på stegen en aning - ingen konfrontation. Ute på Drottninggatan kommer en annan tok iklädd endast badbyxor, sävligt gående mitt i körbanan, han utstrålar också aggressivitet. En buss är nära att meja ner honom. Efter ett tiotal meter och frenetiskt tutande från bussen, drar han sig motvilligt mot trotoaren. Klockan är bara halv elva på förmiddagen och jag tänker "att va fan". Kanske är det vansinnigt potent alpha- metylfenetylamin i omlopp, eller PCP. Stollen i badbyxor rör sig mot parken. Det kunde nog vara underhållande att se vad som sker när han stöter på den andre stollen, men jag droppar det. Går till Stadsmissionens secondhand i stället, halva priset på allt.En skjorta för 25:-. Bra.

onsdag 23 september 2015

Nytt

Traskar längs den kedeliga Ringgatan som nästan är helt förstörd jämfört med hur det en gång var. Nostalgiska minnen väcks till liv - Galleri TV, husockupationen (Borgen) och den moderate politikern Rolf nilenheds härjningar och eskapader. Roliga tider. Det senaste skrymmande ingreppet var att öppna ett jäkla "Espresso House", vilket inte alls hör hemma i dessa kvarter. Men där är gott om ungar som pladdrar i mobil och tar en kopp kaffe till samma pris som ett halvkilo kaffe i matbutik. Skulle aldrig sätta min fot där. Men ett nytt inslag är att vänta. I oktober är det tänkt att Värdshuset Röda Nejlikan ska öppna i Italia Il Ristorante´s gamla lokal. Krögarna Lars Hector och David Kallós står står bakom det hela så det blir nog inte helt fel. Äntligen lite "riktig" mat i kvarteret. Och imorgon blir det invigningsfest! Hemköp öppnar i Entrébygget och det ska visst bjudas på kaffe och tårta. Ja ja... Det får man väl leva med, men jag tycker det är ganska korkat att inte ha fixat till en entré mot Lundavägen. När det gäller Krumrei och Commerz Real bör man inte ha några förväntningar utöver att det skiter sig.


fredag 18 september 2015

Torsk


Tänkte mig en friluftsdag så turen går till Östervärnsängen. Tyvärr är ängen redan skövlad med nitisk noggrannhet. Synd, onödigt tidigt, man kunde gott väntat med skövlingen en månad till. Tappar lusten och tar en tur runt Kirseberg istället, på sina ställen precis som en liten pittoresk by. Förbi fängelset som är en riktigt vacker byggnad, åtminstone utifrån sett. Fan vad trist det måste vara att sitta inne och behöva frottera sig med drägg - plitar och tjuvar, dagarna i ände. Bara tanken gör en deprimerad. Skyndar hemåt längs Lundavägen - mot Värnhem!


Slinker inom Hemköp, man får ju passa på innan flytten. Irriteras över tilltaget att flytta på "min" matbutik. Lite löjligt kan tyckas, men så är det, förmodligen för att jag handlat här i ett antal decenier, sen det hette Tempo och hade två entréer, en ut mot Östra Förstadsgatan och en på baksidan, ut mot parkeringen. Lite mer liv och rörelse då, till skillnad mot tomma butikslokaler, fiskbil varje fredag och julgransförsäljning till jul. Glada tanten i tjollan har nog arbetat här lika länge men Joyce har slutat. Hon måste vara gammal nu om hon ens lever. Såg henne på TV en gång, Joyce alltså, på Bingolotto, hon hade turen med sig. Behöver igentligen inget men plockar på mig lite rötter och tomatpuré för ynka fem kronor tuben. Butiken har börjat tömmas och hyllorna gapar allt mer tomma. Tar ett block fryst fisk, det får bli torsk i tomatsås i kväll.

onsdag 16 september 2015

Hemköp i flyttagen


Så blev det ändå så att Hemköp får flytta på sig, till Entrébyggnaden mot Midhem, strax intill bolaget. Flytt den tjugofjärde september. Ja, det är synd, men det är väl enda sättet att få in lite folk i luftslottet, som det varit hitintills är det väl i stort sätt bara Systembolaget som lockat kunder. Risken att kreti och pleti, (inklusive mig själv förstås) drastiskt kommer att öka sin alkoholkonsumtion är uppenbar, när man behöver passera vattenhålet på väg till matbutiken. Klart som fan att man ska ha vin till pyttipanna och en snaps till fiskgratängen. 

 
Ack och suck. Entré... Fiasko från början. Läser en intervju med Meinhart Krumrei från den tionde september, Sydsvenskan. Meinhart tillkännager att den ursprungliga glädjekalkylen, att ombyggnaden som påbörjades 2013 skulle stå klar till julhandeln 2014, inte riktigt höll (det kunde väl vem som helst fatta). Nu räknar man med att ha "inflyttningsfest" i Malmö Plaza, våren 2017. Fyra år! Liten kul när man tänker på att Empire State Building tog ca. två år att färdigställa, liksom Eiffeltornet. Krumrei erkänner att han begått misstag men har ingen aning om vilka. Ganska märkligt av Commerz Real, att låta Meinhart få rumstera runt så där. Jag menar - om en clown misslyckas med en uppgift så tilldelar man väl honom inte en ny, man väljer någon annan. Den s.k. fontänen, som i själva verket är ett veritabelt, öronbedövande vattenfall, har tydligen fått motorerna igengeggade av byggdamm. Bra, för det lät som fan och fult är det också, man kanske har börjat i lite fel ände. Bemerkenswert, tyskarna brukar väl vara effektiva och bra på att planera, det visar historien.


måndag 14 september 2015

Sliter skor

Ägnar dagen åt att inventera resultatet av vårens sådd. Lite besviken, inte mycket till resultat. Men, förvånande nog är det ett gäng stockrosor som tagit sig, nästa år blir de nog riktigt fina. Höst i luften men varmt och skönt, behagligt att bara slita skor längs smågatorna. Har efter ett tag förirrat mig bort till centralen, fler volontärer än flyktingar. Östergatan, Östra Tullgatan, Östra Förstadsgatan - hemåt. Avslutar med skräpmat, en ungersk korv som är god.

fredag 11 september 2015

Frukost

Tar vägen genom Rörsjöparken. På en av bänkarna sitter två högst ytligt bekanta, har bara bytt några ord på Fregatten nån gång. Deras frukost består av folköl och joint. Sen avslutning eller tidig början,frågar jag. Ah, det är tidig början, får jag till svar. Traskar vidare mot mitt ärende. Klockan är kvart över åtta på morgonen.