Malmö Folkets Park

Gör en paus i Folkets Park, som de senaste åren verkligen levt upp till sitt namn. Mycket folk, gamla,unga och små, picknick och grillos över det hela, storbildsskärm, två miniramper och ett Moriskan som levt upp på nytt. Annat var det förr, i början av åttiotalet, Malmö Folkets Park var vanligtvis helt folktomt och öde. Enda aktiviteten var väl musikföreningen 33/45´s arrangemang på Moriskan. Spelningar varje onsdag och fredag, vanligtvis tre band per kväll, små punk och indieband som Unter den Linden, Kabinett Död, Moderat Likvidation o.s.v. . Till och med Gun Club som jag tyvärr lyckades missa. En och annan gång spelade Harry Arnolds på Amiralen för den mogna publiken och sossarna hade naturligtvis målgång i i parken varje 1:a Maj. Annars ingenting på ett tag. Sen slog man upp ett tivoli. Sen slog man igen tivolit.

Men nu verkar alla trivas. Tyvärr gör gör Folkets Park även skäl för sitt inofficiella epitet - Knarkets Park, p.g.a. alla afrikaner som mer eller mindre ogenerat säljer hasch och annat i parken, och nere i rondellen i slutet av Parkgatan är det etter värre. Tiggartanterna som kommer och drar i ens burkar och petflaskor är inte heller något vidare trevligt inslag. Har druckit upp våra öl och börjat få träsmak av att sitta på marken. Av någon underlig anledning får man inte dricka öl under pergolan borta vid dammen där det är så skön kvällssol. Av och till dyker det upp någon övernitisk vakt och moppsar sig, hänvisar en till grässlänten istället där det är helt o.k. att inta rusdrycker. Lättar ankar. Går ett stycke och slår oss ned vid minirampen. En av åkarna utmärker sig med fantastiska "frontside Air´s" och strax upptäcker jag att det är Brad McClain ( som för övrigt ganska ofta är i Malmö). Skoj. Det var kul att se honom igår på "Vans Pro Skate Park Series", men tyvärr kom han inte till den slutgiltiga finalen och inte Oski heller. Men det var en fantastisk tävling/fest. Women´s Champion blev Brighton Zeuner, ynka tolv bast(!) och Alex Sorgente (18) blev Men´s Champion. Det var helt klart värt att köa i fyrtiofem minuter för att få del av jippot. Men det är ju ganska kul att se på skejtarna i Folkets Park också.

Drar vidare mot kindergarten (Möllevången) i hopp om en matbit. Ungarna är i full färd med att måla grafitdi på planket till parken, trevligt inslag och ibland är det riktigt fina målningar. Och i "bajsrondellen" hänger som vanligt klasar med langare. Det är lite svårt att förstå att de får hållas, att inte Kling och Klang gör ett par razzior om dagen, men snuten utmärker sig väl inte direkt för att göra förnuftiga prioriteringar. Sälja knark går väl an, men nåde den som cyklar utan cykelljus när mörkret fallit. Mat var det ja. Indiska restauranger i varje gathörn, räknar snabbt till sju stycken inom en radie av ett par hundra meter och då har jag säkert missat några. Det får bli en laxtrast på Ölkaffet, alltid väl tilltagen, god och prisvärd.